Vår agenda och policy

Som yrkesförening för auktoriserade sjukvårdstolkar verkar vi för kvalitet, patientsäkerhet och en hållbar kompetensförsörjning inom vården.

Vår agenda och policy uttrycker våra värderingar, mål och ställningstaganden, där kompetens, ansvar och yrkesetik står i centrum.

Vi arbetar för att utbildning och erfarenhet ska löna sig, att kompetensprincipen alltid ska respekteras och att varje tolk ska ges goda villkor att utföra sitt uppdrag med professionalism, trygghet och stolthet.

 

”Utbildning tillsammans med god erfarenhet ska löna sig!"
​

​Inom alla yrkesgrupper värdesätts och prioriteras utbildning, erfarenhet och kunskap, och så bör det även vara inom tolkyrket. Sjukvården är en livsviktig del av samhället, och vår roll som sjukvårdstolkar är att möjliggöra kommunikation mellan vårdpersonal och patienter vid språkbarriärer. Inom sjukvården möter vi både mycket välutbildad och kunnig personal samt patienter som är sjuka och i behov av hjälp. Därför är det viktigt att säkerställa en god tillgång till auktoriserade sjukvårdstolkar.
 

Antalet sjukvårdstolkar har sedan 2017 till idag ökat från 153 till 228 tack vare att det finns regioner som håller sig till kompetensprincipen och domstolsverkets tolktaxa. Utbildade tolkar är till majoriteten folkbildade i nuläget men högskoleutbildade  tolkar blir det fler av, enligt de utbildningar som finns för tolkar på högskolenivå, och som förhoppningsvis efter sin examen väljer att bli auktoriserade tolkar och sedan i sin tur auktoriserade sjukvårdstolkar eller rättstolkar.

​

För att skapa förutsättningar för en god kompetensförsörjning och ett hållbart yrkesliv ser vår agenda ut som följer:

​

Kompetensprincipen

​

En auktoriserad sjukvårdstolk ska alltid prioriteras vid tillsättning av tolkuppdrag inom hälso- och sjukvården, såvida inte beställaren av särskilda skäl önskar annat. I andra hand ska auktoriserad tolk anlitas. Om sådan inte finns tillgänglig ska utbildad tolk användas. Endast om inga utbildade tolkar är tillgängliga ska övriga tolkar med okända kvalifikationer anlitas, och då som sista alternativ.

​

Varje tolk ska fritt kunna välja sin arbetsform - anställning, egen firma eller uppdragstagande. Däremot ska en tolk med lägre kompetensnivå inte ges företräde framför en mer kvalificerad tolk, oavsett vald arbetsform. En auktoriserad sjukvårdstolk ska inte bortprioriteras till förmån för en anställd tolk med lägre kompetens hos tolkförmedlingar, regioner, kommuner eller myndigheter. 

​

En auktoriserad sjukvårdstolk ska ha tillträde till hela hälso- och sjukvården och inte begränsas till enstaka delar. Vi behövs både inom akutsjukvård, specialistvård och primärvård. Vår närvaro är lika viktig i vårdprocessens inledande skede, när bedömningar görs, som under behandling, vid resultat och uppföljning samt vid avslutning av behandling. Vi ska inte utestängas från så kallade on demand-tolkningar eller från rådgivningstjänster som 1177. Med dagens AI-stödda och tekniskt avancerade lösningar som de största tolkförmedlingarna tillhandahåller är det fullt möjligt att dygnet runt, i de språk tolkkompetens förekommer, tillhandahålla tolkar enligt kompetensprincipen.

​

Uppdrag ska fördelas utifrån högst kompetens, inte kvotering. Tillsättningsstatistik ska inte vara proportionerlig i förhållande till antalet tolkar per kompetensnivå.

​

Kompetensprincipen får aldrig åsidosättas till förmån för närhetsprincipen eller lojalitetsprincipen.

​

Domstolsverkets tolktaxa

​

Arvode enligt Domstolsverkets tolktaxa ska tillämpas som miniminivå för ersättning inom regioner, kommuner och övriga myndigheter, företag och organisationer vid hälso- och sjukvårdstolkning. Taxan ska gälla vid alla tolkningsformer, både vid fysisk närvaro och vid distanstolkning.

Domstolsverkets tolktaxa, inklusive ersättning för spill- och restid, ska oavkortat tillfalla tolken. Konsumentprisindex (KPI) ska följas och tillämpas fullt ut.

​

Tolkförmedlingar bör erhålla skälig ersättning för sitt förmedlingsuppdrag. Domstolsverkets tolktaxa får dock aldrig användas i syfte att tolkförmedlingar måste reducera tolkarvodet för att på så vis finansiera sin egen ersättning. 

 

Säkerhet

​

AI - AI-tolkar utvecklas snabbt och kan i många  situationer vara ett stöd när mänsklig tolk inte finns att tillgå. Samtidigt kan tekniken inte ersätta den mänskliga tolkens empati, språkliga precision, kulturella förståelse och yrkesansvar. För att värna patientsäkerhet och jämlik vård måste hälso- och sjukvården säkerställa god tillgång till auktoriserade sjukvårdstolkar och konsekvent tillämpa kompetensprincipen.

 

Användningen av AI-tolkar kräver tydliga, medicinskt förankrade riktlinjer som tas fram tvärprofessionellt med ansvar för medicinska, omvårdnadsmässiga, språkliga, tekniska, etiska och juridiska aspekter.

​

Auktorisation - det är alltid den enskilda tolken som erhåller statlig auktorisation, aldrig ett företag eller en tolkförmedling. Auktorisationen är personlig och kan varken överlåtas eller innehas av ett företag eller organisation. Det är därför den auktoriserade sjukvårdstolken själv som bär det fulla ansvaret för att följa God tolksed och gällande yrkesetiska regler, inte tolkförmedlingen.

​

Utbildade tolkar och övriga tolkar omfattas inte av statlig tillsyn och har inte heller något personligt auktorisationstillstånd att förlora. En auktoriserad sjukvårdstolk står däremot under statlig tillsyn, och auktorisationen kan återkallas vid brister i yrkesutövningen. Auktorisationen omprövas och förnyas dessutom vart femte år.

​

Statistik

​

Statistik utgör faktaunderlag och är därför viktig för oss som yrkesförening att kunna begära in och ta del av från Kammarkollegiet, regioner och tolkförmedlingar. Statistik om tolkar samt tillsättningsstatistik över olika tolkkompetenser inom hälso- och sjukvården är nödvändig för att:

 

• följa kompetensförsörjningen av auktoriserade sjukvårdstolkar och auktoriserade tolkar

• förstå hur yrket faktiskt används i praktiken

• identifiera systemfel 

• synliggöra när beslut får konsekvenser i verkligheten

• i tid upptäcka om yrkeskompetensen auktoriserad sjukvårdstolk riskerar att urholkas

• företräda medlemmarnas intressen med fakta, inte bara värderingar

 

Övrigt ​

​

Goda arbetsvillkor - Tolkar ska erbjudas en god arbetsmiljö och ett rättvist arbetsliv.

​

Utbildning och fortbildning är avgörande för att säkerställa hög kvalitet och kompetens hos tolkar, särskilt inom den ständigt föränderliga sjukvården där nya metoder och kunskaper kontinuerligt utvecklas.

 

Samarbete - Ett gott samarbete ska prägla relationerna med tolkförmedlingar, tolkanvändare och övriga berörda parter.