VÅRDSAMTAL
Lagar, etik och patientcentrerad vård
En trygg vård oavsett språk – sjukvårdstolkens betydelse i vårdsamtalet
Vårdsamtalet är en central del av vårdprocessen och inte bara kommunikation eller informationsutbyte. Det är ett av vårdens viktigaste verktyg. Genom vårdsamtalet inhämtar hälso- och sjukvårdspersonalen anamnes, bedömer patientens tillstånd och behov samt informerar om undersökningar, diagnos, behandling, risker och prognos. Här diskuteras behandlingsalternativ, patienten får möjlighet att ställa frågor och uttrycka sina behov och önskemål, samtycke inhämtas och den fortsatta vården planeras och följs upp. För att detta ska fungera måste patienten kunna förstå och göra sig förstådd.
Patientlagen (3 kap. 6–7 §§ PL) kräver att informationen anpassas till patientens språkliga förutsättningar och att den som ger informationen så långt som möjligt försäkrar sig om att patienten har förstått innehållet och betydelsen av den. Patientsäkerhetslagen (3 kap. 1–2 §§ och 6 kap. 1 § PSL) ställer krav på en god och säker vård och på att vårdskador förebyggs. Hälso- och sjukvårdslagen (5 kap. 1 § HSL) ställer krav på god vård som bland annat tillgodoser patientens behov av trygghet och säkerhet samt främjar goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.
Även vårdens etiska principer om respekt för människovärdet och patientens självbestämmande, att göra gott, inte skada och ge vård på lika villkor förutsätter en fungerande kommunikation. Patienten måste ges möjlighet att förstå informationen, ställa frågor, uttrycka sina behov och vara delaktig i beslut om den egna vården.
Patienten i vårdmötet
Ett vårdmöte är mer än en medicinsk konsultation. Patienten befinner sig ofta i en utsatt situation och kan vara orolig eller stresspåverkad redan innan samtalet börjar. Stress kan påverka förmågan att ta till sig, bearbeta och minnas information. Samtidigt förväntas patienten beskriva symtom, förstå medicinsk information, värdera olika alternativ och ibland fatta svåra beslut.
Patientcentrerad vård innebär att patientens individuella behov, förutsättningar och önskemål tas till vara och att patienten ges möjlighet att vara delaktig i sin vård.
När det finns en språkbarriär blir möjligheten till en säker och jämlik kommunikation därför särskilt viktig.
Sjukvårdsspråket är dessutom komplext. Om patienten inte behärskar svenska kan språkliga hinder ytterligare försvåra möjligheten att beskriva symtom, förstå information, ställa frågor och delta aktivt i vårdsamtalet. Det kan i sin tur påverka såväl anamnes och medicinska bedömningar som information, samtycke, behandling och uppföljning.
Sjukvårdstolkens betydelse
När patient och vårdpersonal inte talar samma språk blir tolkningen en viktig del av förutsättningarna för ett patientsäkert, etiskt och patientcentrerat vårdsamtal. Tolkens kompetens kan då få direkt betydelse för både kommunikationen, patientsäkerheten och patientens möjligheter att tillvarata sina rättigheter och vara delaktig i vården.
En auktoriserad sjukvårdstolk bidrar till att patientens och vårdpersonalens budskap kan förmedlas så korrekt och fullständigt som möjligt genom hela vårdprocessen, från anamnes och undersökning till information, behandling och uppföljning.
I vårdsamtalet bör därför kompetensprincipen vara vägledande: en auktoriserad tolk med speciell kompetens som sjukvårdstolk, det vill säga en sjukvårdstolk, bör alltid anlitas i första hand. Varken tolkar med allmän auktorisation eller de med med lägre kompetens, tolkappar och AI-tolkning har motsvarande prövade specialistkompetens för tolkning inom hälso- och sjukvården.