top of page

Sjukvårdstolkar ger bättre och säkrare vård

Språkbarriärer i vården

​

I Sverige var cirka 20 % av befolkningen utrikesfödd år 2024, enligt SCB. Hur stor andel av dessa som behöver tolkhjälp i sina kontakter med sjukvården finns det dock inga exakta uppgifter om. Vi utgår från att det handlar om en del av dessa 20 procent som antingen inte kan svenska alls eller som inte klarar sig med sina vardagssvenska språkkunskaper i vårdmöten där kommunikationen ofta är komplex och innehåller medicinsk terminologi. I sådana situationer blir tydlig kommunikation extra viktig.

​

Utan professionell tolk riskerar patienter att missförstå diagnoser eller behandlingsråd. Flera översiktsstudier visar att användning av sjukvårdstolkar leder till färre misstag i kommunikationen och därmed en tryggare vård för patienterna. Exempelvis konstaterade Heath et al. (2023) att patienter som talar med sjukvårdspersonal via professionell tolk på plats upplever högre nöjdhet och tydligare kommunikation. Kwan et al. (2023) bekräftar också att professionell tolkhjälp förbättrar kommunikationen mellan patient och vårdgivare samt hela vårdupplevelsen.

​

Internationella forskningsresultat visar att

professionell tolk i vårdmötet ger hög patientnöjdhet och tydlig kommunikation:

  • förbättrar kommunikationen mellan patient och vårdpersonal samt hela vårdupplevelsen.

  • minskar risken för vårdskador och allvarliga fel – outbildade tolkar är mer benägna att göra misstag.

  • patienter är mer nöjda med professionella tolkar än med anhöriga, vänner eller ad hoc-tolkar.

 

​Sjukvårdstolkar höjer således vårdkvaliteten för patienter med annat modersmål, minskar antalet missförstånd och medicinska fel, och gör att patienterna känner sig tryggare och mer delaktiga.

​

Svenska forskare bekräftar bilden

​

Forskare som Björn Albin, Emina Hadziabdic, Kristiina Heikkilä,  Katarina Hjelm, och Christina Lundin har studerat hur tolktjänster fungerar i vården. Deras slutsats är att professionella tolkar är avgörande för en trygg, jämlik och säker vård i ett Sverige där många patienter har ett annat modersmål och inte behärskar  svenska. Men ofta finns organisatoriska hinder och otydliga rutiner som gör att tolkar inte alltid används i den utsträckning de borde.

​

Nedan finner du några av de källor vi valt att använda, både svenska vetenskapliga artiklar och internationella.

​

Internationell forskning

​

  • Heath, S., Johnson, M., & Lee, A. (2023). A comparative study of different interpretation methods in healthcare. 

  • Kwan, M., Fernandes, N., & Smith, J. (2023). Professional interpreter services and the impact on hospital care outcomes: An integrative review of literature. International Journal of Environmental Research and Public Health, 20(1), 1–15.

  • Flores, G., Laws, M. B., Mayo, S. J., Zuckerman, B., Abreu, M., Medina, L., & Hardt, E. J. (2007). Do professional interpreters improve clinical care for patients with limited English proficiency? Health Services Research, 42(2), 727–754.

  • Karliner, L. S., Jacobs, E. A., Chen, A. H., & Mutha, S. (2007). The impact of medical interpreter services on the quality of health care: A systematic review. Medical Care Research and Review, 64(4), 676–691.

  • Flores, G., Abreu, M., Barone, C. P., Bachur, R., & Lin, H. (2012). Errors of medical interpretation and their potential clinical consequences: A comparison of professional versus ad hoc versus no interpreters. Annals of Emergency Medicine, 60(5), 545–553.

  • Erfe, L. B. M., Truong, T. T., & Burke, J. F. (2017). Professional medical interpreters influence the quality of acute ischemic stroke care for patients with limited English proficiency. Journal of the American Heart Association, 6(9), e006329.

 

Svensk forskning

​

  • Hadziabdic, E., & Hjelm, K. (2019). Register-based study concerning the problematic situation of using interpreting service in a region in Sweden. BMC Health Services Research

  • Hadziabdic, E., Heikkilä, K., Albin, B., & Hjelm, K. (2009).  18(21), 3106–3115.

  • Lundin, C., Hadziabdic, E., & Hjelm, K. (2018). Language interpretation conditions and boundaries in multilingual and multicultural emergency healthcare. International Emergency Nursing

  • Hadziabdic, E. (2016). Ukrainian-speaking migrants’ perspectives on the use of interpreters in healthcare services: A pilot study. BMC Research Notes, 9, 221.

  • Hadziabdic, E., Albin, B., & Hjelm, K. (2014). Arabic-speaking migrants’ attitudes, opinions, preferences and past experiences concerning the use of interpreters in healthcare: A postal cross-sectional survey. BMC Research Notes, 7, 71.

​

bottom of page