Under den senaste tiden har det skrivits mycket i media om Tidöavtalet och avskaffandet av rätten till offentligt finansierad tolk. Många frågor har väckts såsom - vilka blir konsekvenserna om politiken går igenom för den tolkbehövande patientgruppen, för hälso- och sjukvårdspersonalen som ställs inför en mycket svår situation i sitt arbete, samt vad sker med alla lagar som sjukvården styrs av? Kommer gamla pensionärer, sjuka människor och traumatiserade av krig, naturkatastrofer m.m. att lära sig bra svenska bara för att förmånsrätten avskaffas? Och hur pass mycket kommer samhällskostnaderna att öka när felbehandlingar sker och folkhälsan försämras p.g.a. bristande kommunikation? För sannolikheten är stor att många av de patienter som är beroende av tolk inte kommer att ha råd att bekosta tolkhjälpen själva. Vad händer med tolkyrket och all kompetensen, läroanstalterna m.m.? 

Nedanstående samling artiklar ger svar på en del av frågorna, där bl.a. läkare och övrig sjukvårdspersonal, olika fackförbund/ föreningar inom vården, sjukvårdsministern men även från tolkbranschens håll där Språkservice VD, SFÖ samt Sjukvårdstolkarnas ordförande uttalat sig.